Så ser en ny blogg dagens ljus..
Nu lämnar vi denna sidan för gott och den blir till en del av historien. En ny blogg ser dagens ljus. Numera hittar ni alla Off-the-Records upplevelser på den nya hemsidan som återfinns här:
off-the-record.se
Vill ni ha en snabbvariant till den nya bloggen som ersätter denna hittar ni den här:
blogg.off-the-record.se
På hemsidan hittar ni också de enskillda medlemmarnas bloggar och en massa annat trevligt. Där bör ni gå in och då får ni även lära känna filuren Mega von Tratt, bara en sån sak…
Denna bloggen blir numera ett arkiv för gamla funderingar även om en del klassiska inlägg (klassiska enligt oss såklart…) kommer att leva vidare på vår nya mötesplats. Vi ses där om inte i verkliga livet.
Julen har inte direkt infunnit sig i mitt medvetande förrän jag kom hem idag egentligen. Framförallt c-uppsatsen har tagit den mesta av tankeverksamheten men även utlandsstudierna, avsked från alla och andra saker jag inte tänker nämna här har varit orosmoment i det inre. Men det släppte direkt. Måste berömma familjen som anstränger sig som den för att det ska bli så bra som det bara går. Framsidan av huset är upplyst av ljusslingor, dofter i köket och en sedvanlig stor och ståtlig gran med klappar under, tack för det! Nostalgisk som jag är så vill jag ha det såhär. Äntligen kommer den känslan man hoppas man aldrig ska förlora men som ändå blir mindre med åren, i morgon julafton. Jag vill ha det som Ulf Lundell beskriver i låten ”Låt det snöa” från skivan ”I ett vinterland” som varmt rekommenderas.
Så jag vill passa på att önska alla i Off-the-Record och alla andra härliga människor en riktigt God Jul. Detta blir mitt julkort till alla (har dessutom med avsikt glömt att skicka riktiga julkort i år) och se till att ni mår så väl.
Att jag utnämner den till den bästa beror såklart på att denna gång så kände man en väldigt stor majoritet av dem som behagade komma. Det var dessutom fler än vanligt som köpte biljett och tack för det. Det är en underbar känsla att under middagen komma på sig själv med att inse att man känner precis varenda kotte runt bordet. Det sitter folk från alla tre årskurser och man kan i stort sätt säga vad som helst till dem utan att på något vis göra bort sig. Man kan i princip bete sig som ett svin och komma undan med det men det är kanske att ta i en smula. De tidigare åren har man alltid känt av en stel känsla, lite av stundens allvar, att det är en riktigt fin middag där man ska bete sig på ett visst sätt. Denna gång var det mer gå dit, tuta och kör och ha det bara himla gött, inga konstigheter. Sen efter middagen när alla har fått i sig lite och musiken sprakar igång så blir det ett riktigt stort dansgolv där alla skuttar runt med ett stort leende på läpparna.
Livsnjutarmåndag är en institution som inte bör försummas. Off the Record har bedrivit denna verksamhet ett bra tag nu. Den infaller väldigt frekvent på måndagar och syftar till att försöka kombinera behovet av att gotta sig och ta till vara på en dag som kanske inte alltid är den festligaste. Måndagen platsar lätt på en topp sju-lista av veckodagar men blir ofta lite bortglömd när det gäller njutandet. Som sagt så är livsnjutarmåndag ett måste för att få den inledning som krävs för att den nya veckan ska tas emot på bästa tänkbara sätt eftersom den alltför påtagliga söndagsångesten ofta hänger kvar och får härja fritt när man i stället behöver skaka av sig den rejält. Det enda som kan tänkas hindra att händelsen inte blir av är möjligtvis vinterkräksjukan eller att Galenskaparnas ”En himla många program” börjar gå i repris på tv (de nämnda och After-shave i våra hjärtan).
Pizzorna då? Jo de gick inte av för hackor och var riktigt mungoda. Kanske de mest lyckade i både manna- och kvinnominne. Tack för denna gång, nästa livsnjutarmåndag kommer alltför säkert inträffa om ganska exakt en vecka. Kanske står knyppling den gång på schemat.
