tisdag, november 21, 2006

Kvalitetstid med Bo Kaspers

Inte var dag man är på konsert tillsammans med päronen – men trevligt med lite kvalitetstid tillsammans innan man drar iväg utomlands. Temat för kvällen var Bo Kaspers Orkester, och förväntningarna var höga!

Allt började väldigt bra – kom från höstmörkret och klev in i Jönköpings ljusa konserthus! Väl inne i nersjunken i den sköna fåtöljen följde jag de ca 1000 andra förväntansfulla besökarna. Allt komponerat till The Postal Service album Give up pumpandes ut från den enorma ljudanläggningen! Lokalen kändes rätt mäktig och inga ”pandor” i sikte - jag drog en snabb slutsats att detta verkligen var annorlunda mot konserten med Håkan Hellström på Liseberg i somras.

I samma stund kom ”orkestern” in och drog igång kvällens spelning med en rivstart – vi sitter i samma bil! De nya låtarna har vad man kan säga ett Bo Kaspers ”2.0 sound” – lite rakare, rockigare och syntigare - lite som ett mjukt Kent hörde jag någon säga.. kanske det!? Alla fall, trots Bo Kaspers ny kläder kännas soundet igen i mycket. Det är finurliga och insiktsfulla texter, det finns känsla, en otrolig musikalisk talang men tyvärr lite mindre av känslosam jass än tidigare.

En höjdpunkt i mitten av konserten var dock när de bytte ut synten och rullade fram det gamla pianot, gittatarristerna bytte från el till akustisk och den vackra kontrabasen fick kliva fram i strålkastarljuset för att ge plats till lite av det gamla ”soundet”. Publiken var inte långsam med att svara när Bo Sundström satta igång hyllade låtar som ”Semester” och ”Hon är så söt”. Nu fick de verkligen sträcka ut sig på scen och det jassiga, och i min synpunkt bättre Bo Kaspers ,var tillbaka för en stund i en musikalisk uppenbarelse.

Nu inte sagt att resten av konserten var dålig, tvärtom! Den höll en otroligt hög klass och bjöd på många grymma låtar som jag definitivt kommer ladda mp3-spelaren med, på promenad runt Munksjön. Låtar som ”när du rör dig” och ”är det bara jag som ser” kommer då att finnas med på spellistan – tyvärr då inte med samma känsla, stämning och Bo Sundströms sköna mellansnack på norrländska!

Inga kommentarer: